Rättvisa

Idag funderar jag på om allt måste vara rättvist hela tiden? När jag och min syster växte upp så blev vi galna om den andra fick en halv cm mer saft i glaset men när åren gick så blev vi mindre känsliga för denna mm-rättvisa. Fick min syster en present av min mamma så visste jag att vid ett annat tillfälle får jag något. Jag behövde inte få ett paket samma dag. Men ibland stöter man på denna jakt på rättvisa i övermått även i vuxenlivet. Ska Kalle få nya gardiner på sitt kontorsrum så ska jag ha det. Får Mimmi komma 08.30 varje dag så ska jag också komma den tiden. Varför, undrar jag. Allt har sin orsak och jag kanske får eller gör något annat som kan verka orättvist. Jag är för jämlikhet och jämställdhet och jag anser att alla människor är lika värda. Det hör inte hit. Vi kan inte arbeta utifrån ett enskilt rättviseperspektiv hela tiden. Dels därför att utan strävan efter något bättre avstannar utvecklingen både den i samhället och den personliga. Dels därför att vid olika tillfällen och i oilka situationer händer olika saker då kan inte livet vara helt rättvist. Vi måste lära oss att ibland är det lite mer motlut för mig och ibland för någon annan. Livet är en dans på rosor men en dans som sticker hårt ibland, eller vad var det Winnerbäck skrev. Ungefär så var det och jag tycker det är rätt bra. Ha det gott! En trevlig ledig torsdag önskar jag er. Maria