Fredagsstämning

Tycker då och då att det är trevligt och intressant att lyssna på dokumentärprogram på radio. P1, kan vara så intressant. Just nu har jag hört en programserie av Måns Mosesson, Rädda Sverige. Detta handlar på olika sätt om hur relationen nysvenskar och infödda svenskar är och hur de hanterar livet tillsammans.

Hur reagerade man i sofforna när SVT hade en färgad Lucia 2012? Vad tycker man när man får ett gruppboende för ensamkommande flyktingbarn i närheten av sitt eget boende? Hur känns det när mormor blir omhändertagen av en asiatisk sköterska på äldreboendet?

En stor del av programmet visar också på hur snabbt åsikter och tankar flödar på nätet. Har man en åsikt eller får man en input på TV så kan man genast kommentera det på nätet såsom ex. Flashback. Ofta skriver människor i affekt och då blir det inte så nyanserat men många använder också dessa nyhetssidor som enda nyhetskanal. Vilket kan vara lite skrämmande.

När det på nätet börjar gå ett drev, som det gjorde på den färgade Lucian för två år sedan, kan det ta oanade konsekvenser. Alla skriver vad som helst och hur grovt som helst. Ingen funderar över hur den flickan känner när detta kommer fram till henne. Precis just denna flicka hade tur då hon hade familj och vänner som var en trygghet för henne och som hon fick skydd av. Men alla har inte det. De ensamkommande flyktingbarnen, hur känner de sig när drevet går på de sociala medierna? Ingen tänker på det. När några av programdeltagarna  hör sina egna upplägg läsas upp i programmet så är det några som blir lite generade och säger att de nog rycktes med och uttryckte sig kanske lite väl grovt. Någon bad till och med om ursäkt. Men vad hjälper det, skadan är redan skedd.

Åsikten är fri och jag skulle göra vad som helst för yttrandefriheten men jag frapperas av hur inskränkta många låter. En del kan inte uttala enkla ord rätt och de har aldrig läst en nyhetstidning och några äger inte en TV eller radio. Man kan undra på vilka grunder de har fått sina åsikter. Är det från utsikten från den lilla uteplatsen utanför deras boende? Jag undrar och jag blir beklämd. Tycker det är sorgligt att dessa människor känner så mycket hat. Hat bottnar ofta i rädsla och osäkerhet. Vad har gjort dessa människor så osäkra. Så osäkra så de hör inte sin egen ambivalens och kan inte analysera sina egna åsikter eller vågar inte analysera dem. Denna osäkerhet ger inte dessa människor rätt att slå ner på andra men det är ändå något sorgligt, mycket sorgligt. Maria