Funderade lite på vad man får säga och inte får säga. Det finns vissa saker man verkligen inte får säga till andra människor. Man får inte säga, vad kul att du ska ha barn till någon som man endast tycker är lite rund om magen eller ska du ha tvillingar till någon gravid. Man får inte heller säga, är det inte dags för pension snart eller börjar inte du bli bra gammal. Man får inte heller uttrycka sig nedvärderande om folks kläder, yrke eller familj.
När man tänker på allt man inte får säga så kan man lätt gripas av tanken på vad det är man verkligen får säga. Jag och säkert ganska många med mig, tycker det är ganska lätt att veta vad man får säga och inte får säga. Medan andra kan tycka det är jättesvårt och ofta drivs dessa människor av en önskan att alltid få följa sitt eget hjärtas väg.
- Tycker jag du är bedrövligt ful i hatt, så har jag min fulla rätt att säga det och du borde dessutom vara tacksam.
Visst vore det väl vackert om alla kunde säga sin mening men då måste alla vara beredda att ta emot allt och så öppna är inte alla, inte är jag det iaf. Samtidigt vill jag inte att någon ljuger för mig och för mig bakom ljuset, så lite avvägning är på sin plats.
Vill inte/ orkar inte alltid ta in sanningen att jag inte är så vacker i svart längre så bespara mig de hårda sanningsorden. Samtidigt blir jag galen om du undanhåller sanningen om att jag trippar runt på stan med toapapper i en lång svans efter mig.
Det är bara att acceptera, vissa ord svider mer än andra och sanningar om utseende, familj och ålder ska man nog helt hålla sig ifrån. Ibland visar man att man är en riktig vän när man talar om en sanning och ibland kan en sanning förstöra en riktig vänskap.
Önskar er alla en fin augustihelg i sanning! Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar